Varför jag inte använder hjärntrappan

I Sverige finns det några få individer som har hjälpt olika idrottsförbund att sätta samman en hjärntrappa anpassad för den specifika idrotten. I dag finns det specifika hjärntrappor för allt ifrån ridning, ishockeyoch fotboll bland många andra idrotter.

Hjärntrappan består av 6 stycken steg som jag tycker att vi ska gå igenom. Utöver de sex olika stegen i hjärntrappan så innehåller hjärntrappan också lite förhandsinformation. Låt oss kika på den här förhandsinformationen först innan vi går igenom de sex olika ”trappstegen”.

”Hjärntrappan är utarbetad för vuxna. När det gäller barn bör återgången ske i långsammare takt.”

– I ärlighetens namn är det svårt att veta huruvida yngre barn faktiskt återhämtar sig långsammare eller inte. I en översiktsartikel (Iverson 2017) ville man kika bland annat på hur ålder spelar roll för huruvida man riskerar att drabbas av långvariga symptom. Med ”långvariga” symptom menade man då hjärnskakningssymptom som kvarstår mer än 4 veckor efter skadan skett. Då insamling av sådan data är svår då många hjärnskakningar säkerligen går oanmälda så fick man förhålla sig till hur det gått för barn i olika åldrar som dykt upp på akutmottagning efter en hjärnskakning. Dessa barn följde man därefter för att undersöka hur det gick för dem. Det man då såg var följande:

– 17,9% av barn mellan 5-7 år drabbades av långvariga symptom

– 26,3% av barn mellan 8-12 år drabbades av långvariga symptom

– 39,9% av barn mellan 13-17 år drabbades av långvariga symptom.

Enligt den här fördelningen verkar det istället vara så att det är barn mellan 13-17 år som riskerar längre återhämtning, inte yngre barn. Dock diskuterades det i samma översiktsartikel att barn i yngre åldrar förmodligen har svårare att själv rapportera sin symptom och går därför oanmälda.

”Om symptom återkommer efter symptomfrihet och 24 timmars vila, ska idrottaren kliva ett steg nedåt i trappan…”

– Är det inte bara jag eller tolkar man genast den här meningen som att symptom är något DÅLIGT(?) och som ska undvikas till vilket pris som helst? Jag menar, man vill ju inte behöva backa i sin rehab och om en symptomökning innebär att man måste backa i sin rehab så kommer man antagligen riskera att utveckla rädsla för symptomökning?

”Om det uppstår symptom vid två tillfällen, avbryt rehabiliteringen och gör en ny medicinsk bedömning.”

– Okej…? Nu börjar man ju VERKLIGEN bli rädd för att symptom ska uppstå under pågående rehab… Tänk om symptom uppstår hela TVÅ gånger och man blir tvungen att avbryta hela rehabprocessen. Låter väldigt knepigt och problematiskt…av många anledningar. Vi kommer till just varför om en liten stund.

FEL!

Efter en hjärnskakning ska man endast bedriva vila som ordination under de första 24-48 timmarna efter traumat. Längre vila än så har visat sig ge sämre resultat (Silverberg 2019). Dessutom har man upprepade gånger sett att pulshöjande aktivitet kan förbättra symptombilden hos personer med hjärnskakningssymptom jämfört med om man ordinerat vila (Leddy 2018).

Alltså är det allra första steget i hjärntrappan i stort sett helt felaktigt. Man ska ta det lugnt första 24-48 timmarna efter hjärnskakningen men därefter bör man successivt börja aktivera både kropp och huvud.

Många verkar ha fastnat på första steget i hjärntrappan i flera veckor och månader, då det uppenbarligen verkar vara samma schema som resten av Idrottssverige har blivit tilldelade.

Steg 2 till 5 i hjärntrappan är något som jag skulle vilja kalla för ”Classic physiotherapy”. Alltså en gammeldags, stegvis, successiv ökning av belastning och träning. Dock så finns det andra problem med hjärntrappan som överskuggar de positiva aspekterna av hjärntrappan.

Det sista steget är ganska bra i det avseendet då man vill att idrottaren ska klara av ”full träning” utan att man få symptomökning. Dock kan det ibland vara oklart beroende på idrott och spelarposition, vad just ”full träning” innebär. En målvakt i fotboll kanske inte tränar lika tufft som en mittfältare just i avseendet pulshöjande träning. Men bara för att spelarna har olika höga grenspecifika krav på sig bör väl inte en kraven på en rehabilitering efter en hjärnskada läggas på en lägre nivå för en fotbollsmålvakt jämfört med en mittfältare?

Ett annat problem som jag såg på Folksams hemsida och deras version av hjärntrappan (vilket ni ser på bilderna ovan) är att de rekommenderar testet SCAT5 (Sport Concussion Assessment Tool 5) som ett protokoll för att underlätta beslutat att ge medicinskt klartecken…

Dock så är detta oerhört felaktigt sätt att använda sig av det här testet då man har sett att SCAT-5 endast bör användas som komplettering vid diagnos i det initiala skedet. Anledningen till att det inte är brukbart som ett verktyg vid bedömning för återgång till kontaktidrott är att SCAT-5 normaliseras inom loppet av cirka 3-5 dagar efter en hjärnskakning. (Echemendia 2017)

Om man räknar bort att det är dåligt att vila sig i form…

Om man räknar bort att man inte ska gå bakåt i rehab bara för att man får symptom…

Om man räknar bort att man inte riktigt definierat vad ”full träning” innebär…

Är hjärntrappan tillräckligt lång?

Här kommer nog den mest avgörande och spännande biten in när jag diskuterar hjärntrappan. Om man tittar på versionen på Folksams hemsida så står det klart och tydligt att ”Det ska gå minst 24 timmar mellan varje steg i hjärntrappan”. Då det är sex trappsteg och det måste gå minst 24 timmar mellan varje steg så betyder det ju rimligtvis att man i regel kan gå från att få en hjärnskakning på en lördag och sen vara med i en VM-final veckan därpå?

Men hur smart är detta utifrån den forskningen som existerar i dagsläget?

I flertalet studier har man tittat på energinivåerna i hjärnan hos både djur och människor förändras och återhämtas efter en hjärnskakning. Det kommer en längre artikel om detta i framtiden…men kort och gott har man sett att energinivåerna i mänskliga hjärnor minskar tillfälligt och normaliseras inom loppet av cirka 30 dagar. (Vagnozzi 2010) (Vagnozzi 2008)

Om människor får ännu en hjärnskakning inom de första 3-4 veckorna efter en hjärnskakning så har man sett att återhämtningsperioderna för hjärnans energinivå kan förlängas upp till mellan cirka 2-4 månader. (Vagnozzi 2008) och (Signoretti 2011).

Detta då, såvitt man vet, helt oberoende av huruvida individen är symptomfri tidigt eller sent under förloppet.

Detta skulle jag vilja säga är mer eller mindre det starkaste argumentet till varför jag inte använder mig av hjärntrappan så som den ser ut i dagsläget. Den är alldeles för kort!

Hjärntrappan är ett enklare rehabverktyg för återgång till kontaktidrott efter en hjärnskakning. Själva syftet med hjärntrappan är JÄTTEBRA! Dock så finns det många saker med hjärntrappan som är negativa. I punktform skulle jag säga att de tre sämsta egenskaperna med hjärntrappan är:

• Hjärntrappan förespråkar att man ska vila sig helt och hållet fram till symptomfrihet.
• Hjärntrappan skapar rädsla för symptomökningar då en symptomökning under pågående hjärntrappa innebär att man antingen måste backa ett steg i trappan eller avbryta rehabiliteringen helt och hållet för tillfället.
• Hjärntrappan är alldeles för kort! Hjärntrappan tillåter att en spelare kan komma tillbaka till tävlingsmatch med full kontakt redan efter 7 dagar. Detta är vansinnigt kort tid med tanke på att hjärnan förmodligen inte är helt läkt förens efter tidigast 4 veckor.