I ett ständigt sökande efter saker som kan minska risken för att man ska skada sin hjärna så tittar man närmre på olika former av utrustning. Marknaden är enorm. Hela tiden kommer det nya rön om en nyproducerad hjälm som ska förhindra hjärnskakningar. Men hur väl stämmer detta egentligen?

KAN HJÄLMAR SKYDDA DIG?

I ett ständigt sökande efter saker som kan minska risken för att man ska skada sin hjärna så tittar man närmre på olika former av utrustning. Marknaden är enorm. Hela tiden kommer det nya rön om en nyproducerad hjälm som ska förhindra hjärnskakningar. Men hur väl stämmer detta egentligen?

Om man börjar med att titta på hjärnans anatomiska position i kraniet så finns det få saker i människans anatomi som faktiskt kan skydda hjärnan mer än kraniet. Hjärnan är en slags geleliknande struktur inuti ett väldigt hårt skal. Den viktigaste funktionen av en hjälm är att minska risken för skallfrakturer och hjärnblödningar, vilket till exempel cykelhjälmar har visat sig vara väldigt bra på att göra.

(Alena Høye 2017)

Men hur bra är egentligen hjälmar på att förebygga eller minska risken för hjärnskakningar? Hjärnskakning är ju trots allt en mindre allvarlig form av hjärnskada jämfört med allvarligare skalltrauman som exempelvis resulterar i skallfrakturer och hjärnblödningar. Men trots allt är det en hjärnskada. Om nu hjärnskakning är en hjärnskada, bör då inte hjälmar kunna minska risken för även den typen av hjärnskada?

SKILLNAD PÅ ”HJÄLM” OCH ”HJÄLM”

För att titta närmre på olika typer av hjälmar och dess förmåga att förebygga hjärnskakningar så delar vi då upp den här artikeln beroende på vilken form av hjälm det handlar om.

Det finns mjukare hjälmar (vilket används inom vissa idrotter), hårdare hjälmar (inom vissa idrotter samt cykling). Utöver dessa så kommer jag diskutera lite nyare versioner av hjälmar, till exempel MIPS och Hövding.

MJUKA HJÄLMAR

Det svåra med att studera skillnaden mellan ”hjälm” och ”icke-hjälm” inom sport är att det inte finns allt för många sporter där man får lov att tillföra en hjälm utan att det egentligen bryter mot reglerna eller mot spelet i stort. Till motsats finns det heller inte många sporter där det är etiskt försvarbart att låta spelare utöva sporten utan hjälm. Det gör automatiskt att studieunderlaget är begränsat och därtill begränsat framför allt till två sporter: Fotboll och rugby.

Inom reglerna för rugby uppger svenska rugbyförbundet att mjukare hjälm är något som ska vara valfritt vid rugbyspel (rugby.se). Även inom fotboll ser man också ibland att mjukare hjälmar används:

Jacob Widell Zetterström spelar för Djurgården med en hjälm på huvudet efter att ha återvänt från en långvarig period av hjärnskakningssymptom.

Men hur bra funkar dessa mjukare hjälmar?

Inom rubgy och fotboll försökte (Makocev Knight 2021) besvara den här frågan i en systematisk översiktsartikel. En stor begränsning i underlaget som författarna använde var att det fanns få studier som var gjorda på yngre spelare och många studier inkluderade både ungdomar och vuxna, vilket eventuellt kan påverka allt ifrån spelstil, hastighet och fysiska skillnader mellan spelare.

Man kunde i alla fall (med underlaget som fanns tillgängligt) dra slutsaten:

Head gear use was not associated with reduced rates of SRC or superficial head injury in youth soccer and rugby.

*SRC = Sport Related Concussion

Det ska dock tilläggas, vilket författarna till studien också nämnde, att antalet bra studier på det här ämnet är få och att man måste tolka deras konklusion med försiktighet. Mer forskning krävs alltså för ett tydligare svar i framtiden.

I en stor randomiserad kontrollerad studie (McGuine 2020) med 2766 deltagare (varav 67% av kvinnligt kön) inom fotboll (soccer) på high school nivå fick spelarna delas upp i grupper om att bära hjälm (headgear HG) eller att inte bära hjälm (No headgear NoHG).

Fotbollsspelarna som delats upp i hjälm-gruppen bar hjälm vid träning och match under en hel säsong och jämfördes med spelarna som delats in i icke-hjälm-gruppen.

Under studiens gång drabbades totalt 130 av deltagarna av en hjärnskakning, vilket bekräftades av personal tillhörande respektive lag. Bland de 130 som drabbades av hjärnskakning så fanns det ingen skillnad i antalet hjärnskakningar i hjälm-gruppen jämfört med icke-hjälm-gruppen.

ÄR DET NU BEVISAT ATT MJUKA HJÄLMAR INTE HJÄLPER MOT HJÄRNSKAKNINGAR?

Njaa, inte riktigt. Det finns fortfarande för litet underlag för att säga att mjuka hjälmar INTE kan hjälpa mot hjärnskakningar. Men det finns samtidigt inte några bevis för att de faktiskt KAN skydda mot hjärnskakningar. Mjuka hjälmar bör i alla fall, med dagens vetenskapliga läge, inte ses som en skyddande åtgärd för att minska risken för hjärnskakningar eller som ett sätt att förbättra prognosen om en hjärnskakning nu skulle äga rum.

HÅRDA HJÄLMAR

När man pratar om hårda hjälmar så kommer man genast in på idrotter där det är mer eller mindre omöjligt att utöva sporten på samma sätt som om man inte skulle använda hjälm. Tänk er själva hur etiska nämnden hade ställt sig till en studie där man ville jämföra ishockeyspelare med hjälm och ishockeyspelare som fick spela utan hjälm… Det hade inte funkat.

Både ishockey, amerikansk fotboll, alpin skidåkning, cykelsport, etc, kommer i dagsläget aldrig utövas utan hjälm. Detta gör det också svårt att utvärdera huruvida hjälmar skyddar mot hjärnskakningar eller inte inom idrotten. Däremot kan man titta på olika typer av hjälmar och huruvida vissa skyddar bättre än andra.

I en prospektiv kohortstudie av McGuine 2014 tittade man på 2081 highschool-spelare inom amerikansk fotboll då man följe spelarna under åren 2012-2013. Under studietiden drabbades 206 av spelarna av totalt 211 hjärnskakningar. Vid varje hjärnskakning registrerades det vilken typ av hjälm som användes och hjälmens egenskaper (märke, produktionsår och hjälmens skick).

INGEN SKILLNAD I RISK FÖR HJÄRNSKAKNING OAVSETT VILKEN HJÄLM SOM ANVÄNDES BLAND HIGHSCHOOL-SPELARE INOM AMERIKANSK FOTBOLL.

Cykelhjälmar vet man i alla fall att dessa däremot ska kunna skydda mot allvarligare hjärnskador och skallfrakturer (Alena Høye 2017). Men hur väl skyddar dessa mot hjärnskakningar? Ännu en gång är det rätt taskigt att förbjuda vissa personer från att bära hjälm när de cyklar för att sen jämföra dem med andra som använder hjälm. Men som ”tur är” så finns det faktiskt personer som frivilligt sätter sig ovanpå ett tvåhjuligt föremål och färdas bland biltrafik i mellan 20-30km/h, till och med när de är påverkade av alkohol i blodet… (ingen källa på detta. Jag bara antar att vissa människor beter sig på det viset ibland)

I en studie av Alfrey 2021 kikade man på förekomsten av hjärnskakningar under en 9 års-period då man inkluderade 906 personer som drabbats av skador vid cykelolyckor, varav 701 burit hjälm och 205 inte burit hjälm. Den vanligaste förekommande skadan bland alla cyklister var hjärnskakning, följt av frakturer av revben, nyckelben, ansiktsben och nacke. Och resultatet mellan grupperna?

THE MOST COMMON INJURY IN PATIENTS WITH A BICYCLE CRASH IS A CONCUSSION. HELMETS DID NOT PREVENT CONCUSSION AFTER BICYCLE RIDER’S CRASH IN OUR PATIENT POPULATION.

NYA HJÄLMAR PÅ MARKNADEN

Om man nu inte har kunnat bevisa att varken mjuka hjälmar eller hårdare hjälmar skyddar mot hjärnskakningar inom varken idrott eller cykling bland allmänna befolkningen, hur ser det då ut för de nya hjälmarna som det snackas om på marknaden? Då framför allt MIPS och Hövding.

Om vi börjar med den förstnämnda:

MIPS – MULTI-DIRECTIONAL-IMPACT-PROTECTION-SYSTEM

Enligt en artikeln från KTH så skapades konceptet ”tillsammans med Hans von Holst utvecklade KTH-forskarna Peter Halldin och Svein Kleiven i slutet av 1990-talet den nya hjälmtekniken MIPS, som står för Multi-Directional Impact Protection System.”

I artikeln står det också: Med en MIPS-hjälm reduceras hjärn- och nackskadorna vid en rotationssmäll med hela 40 procent

Men hur väl stämmer detta?

Det finns studier där man, under experimentella förhållanden, jämfört vanliga cykelhjälmar med olika former av rotationshjälmar (däribland MIPS) för att se om det var någon skillnad mellan hjälmarna i experimentella situationer. Man riggade då upp ett scenario då man släppte hjälmar innehållandes ett dockhuvud på en särskild yta för att därigenom uppmäta kraften som huvudet utsätts för beroende på vilken hjälm som används. Man kikade då på så kallat linjärna accelerationer och rotationsacceleration. I en sådan studie av Michael Bottlang 2020 konstaterade man att MIPS inte var bättre än en vanlig cykelhjälm på att minska linjära accelerationer, men att MIPS var bättre på att minska rotation av huvudet inuti hjälmen.

Det finns dock en hel del problem med det här resultatet om man vill använda det vid beslut inom idrott. Även om resultatet faktiskt är väldigt intressant och väcker många tankar om att det faktiskt skulle kunna vara möjligt att minska antalet hjärnskakningar genom en förbättrad hjälmteknik så måste man också först se om samma resultat ses hos levande individer. Man behöver då jämföra hundratals eller tusentals personer som är med om cykelolyckor där några utav dessa burit MIPS-hjälmar och några burit ”vanliga” cykelhjälmar för att sedan kunna konstatera vem utav dessa personer som drabbats av hjärnskakningar och vilka som inte har drabbats av hjärnskakningar. En sådan studie existerar inte i dagsläget. Givetvis kan man inte vid vanliga cykelolyckor säkerställa att cykelolyckorna är varandra lika och det finns många faktorer utöver hjälmarna som spelar roll för huruvida man får en hjärnskakning eller inte vid en cykelolycka. Dock så bör man kunna urskilja, så som i tidigare nämnda studier på fotbolls- och cykelolyckor, en skillnad i antalet hjärnskakningar bland hundratals som använt en viss typ av hjälm jämfört med hundratals andra som använt en annan typ av hjälm.

Ännu bättre hade varit att kunna implementera en särskild hjälm på huvudena på samtliga spelare i ett helt amerikanskt fotbollslag eller ishockeylag för att sen jämföra hjärnskakningarna under flera säsongen mot lag som inte använt sig av samma särskilda hjälm. Det hade varit lättare att följa spelarna mer detaljerat och kunna kartlägga hjärnskakningarna om man hade haft medicinsk personal kopplat till respektive lag som hade kunnat diagnosticera och dokumentera skadorna tydligt.

Ett annat stort problem i studien med Michael Bottlang 2020 är att både huvudförfattaren och en av medförfattarna har ett ekonomiskt intresse i hjälmteknik då de har patent på en särskild hjälmteknik, utvecklat hjälmar samt har finansiellt intresse av hjälmtekniken Wave Gel.

Dock betyder inte ekonomiska intressen från studiernas författare att resultaten per automatik är felaktiga. Dock så blir det svårare att lita på forskningsresultat avseende hjälmar och dess effektivitet när forskarna som tagit fram resultatet har ekonomiska intressen i huruvida vissa hjälmar säljs eller inte säljs på marknaden.

En annan studie av Fady Abayazid 2021 som på ett liknande vis i en experimentell testmiljö har jämfört traditionella cykelhjälmar med bland annat MIPS, WaveGel och Hövding, då man kom man fram till att både MIPS och WaveGel var bättre än traditionella cykelhjälmar på att minska både såväl linjär som rotationsacceleration när ett ”dummie”-huvud inuti cykelhjälmarna släpptes ned på en 45-graders lutande yta. Hövding-airbagen utklassade samtliga hjälmar avseende att minska både linjär och rotationsacceleration. Även denna studien, precis som den föregående, väcker en tanke om vad ny hjälmteknik skulle kunna bidra med, men som man inte ännu vet huruvida det faktiskt funkar för att minska antalet hjärnskakningar hos levande cyklister.

Förutom MIPS så är WaveGel en annan form av hjälmteknik som är ny på marknaden. I ännu en experimentell studie av Emily Bliven 2019 där hjälmarna med ”dummie”-huvuden inuti släppts på olika lutningsgrader så såg man en klar skillnad i hur WaveGel-hjälmarna presterade jämfört med både traditionella hjälmar och MIPS-hjälmarna. Ännu en gång en studie som väckt tanken om vad ny hjälmteknik skulle kunna göra för att bidra till hjärnskakningsprevention. Dock så är även här flera av författarna ekonomiska intressen i hjälmtekniken som studerades i studien:

Disclosure

Some of the authors (MB, SMM) are co-inventors of CELL technology described in this manuscript,have filed patents, and have a financial interest in the company that owns this technology. These authors (MB, SMM) are founders and co-directors of the Legacy Biomechanics Laboratory. Several of the authors (EB, AR, ST, SMM, MB) are affiliated with the Legacy Health System, which was a partial funder of this research. None of the authors received any money or in-kind contribution for this work.

Kom ihåg att detta INTE betyder att resultaten i studierna INTE stämmer. Det är dock alltid ett observandum om författare till studien också har ett ekonomiskt intresse i produkten som utvärderas.

HÖVDINGEN – VÄRLDENS BÄSTA HJÄLM?

Ganska snabbt när man pratar om hur pass effektiva hjälmar är för att minska risken för hjärnskador så har de senaste åren handlat väldigt mycket om en väldigt unik nykomling på marknaden, nämligen HÖVDINGEN.

Kort och gott kan man väl beskriva Hövdingen som en hjälmformad airbag som inte ger något som helst skydd förens den blåses upp, vilket den gör väldigt fort om man på något sätt skulle krocka, falla eller på annat sätt färdas väldigt fort under en kort tidsperiod under tiden som man bär sin Hövding. Anledningen till att Hövdingen är så pass speciell jämfört med de andra cykelhjälmarna är ju det faktum att den knappt ens är en hjälm. Det är en stor uppblåsbar kudde…

Vid liknande tester som presenterats av Mehmet Kurt 2017 och Fady Abayazid 2021 som resterande hjälmar på marknaden har testats med så visar sig Hövdingen vara unik även i dessa resultat då Hövdingen presterar bäst i avseendet att minska både på linjära accelerationer och rotationskrafter. Även om Hövdingen är ny på marknaden, relativt lite studerad och ännu saknar data på mänskliga populationer vid cykelolyckor så har den bara utifrån sitt utseende väldigt lovande hypotetiska fördelar. En hjärnskakning sker genom biomekaniska krafter direkt eller in-direkt mot huvudet och innefattar alltid en acceleration och inbromsning. Utifrån mina egna tankar, vad vore inte ett bättre sätt att minska accelerationen och bromsa upp en hastig rörelse mer än en stor och relativt mjuk ballong runt huvudet?

PÅVERKAR PASSFORMEN PÅ HJÄLMEN?

I studie av Dustin A Greenhill 2016 på spelare inom amerikansk fotboll på High School-nivå ville man undersöka huruvida risken för hjärnskakning ökade om hjälmen hade en dålig passform. Studien visade att spelare som hade dålig passform på hjälmen tenderade till att ha mer symptom efter sin hjärnskakning och att det tog längre tid för dem att återhämta sig från sina symptom. Dock så var skillnaden i symptombördan relativt liten. Bevisen för huruvida en hjärnskakning blir värre om hjälmen har en dålig passform är ännu inte helt kartlagt. Man har däremot bevis som verkar peka mot att en dålig passform av en hjälm ökar risken för allvarligare hjärnskador, N R Romanow 2014. Problemet i många av de här studierna är hur man har kontrollerat för huruvida hjälmarna faktiskt passade. I fotbollsstudien var det coacher som kontrollerade passformen på en hjälm på spelarna. I N R Romanow 2014 var hjälmens passform vid olyckorna självrapporterad av personerna själv som burit hjälmen, vilket förmodligen kan ge utrymme för mycket felmarginal då personerna riskerar att inte själv kunna bedöma en bra eller dålig passform samt att de kanske minns fel.

I en studie av F P Rivara 1999 ville man undersöka hur hjälmens passform hos barn påverkade risken att drabbas av en huvudskada vid en cykelolycka. Det man då gjorde här för att säkerställa att barnet i fråga faktiskt haft på sig en passande hjälm eller inte var att man gjorde mätningar, inte bara av barnets huvud, men också av hjälmen som barnet använt, för att jämföra dessa med varandra. Det man då såg var att barnen som haft en mer löst åtsittande hjälm som varit för stor i förhållande till huvudet löpte högre risk för att drabbas av en huvudskada. Dock kan man självklart inte utifrån en sådan mätning få reda på om barnet burit hjälmen något framåt- eller bakåtvinklad eller om barnet hade hjälmsnöret ordentligt åtdraget.

Vad säger allt detta oss? Exakt hur viktig just passformen av en hjälm är för att minska risken för huvudskada är oklar och inte tillräckligt bra studerat. Dock verkar det peka mot att en hjälm med brapassform i alla fall inte verkar vara sämre än en hjälm med dålig passform.

MEN FUNKAR ELLER FUNKAR INTE DE NYA HJÄLMARNA?

Som ni säkert har märkt så är det en djungel av frågor som går obesvarade när det kommer till hjälmarnas förmåga att förhindra hjärnskakningar. I en litteraturöversikt av Javid Abderezaei 2021sammanfattade man den data som finns att samla in från de olika hjälmtesterna. I litteraturöversikten så noterade man ett par intressanta punkter:

1. Beroende på om dockan som användes vid testerna hade en större eller mindre ”nack” alls innebar detta en påverkan på testresultaten. Detta kan försvåra tolkningen av resultaten då man använt olika metoder (utseende/struktur på dockan) vid testerna.

2. Man såg att nyare hjälmar med rotationsteknik faktiskt gav en minskad acceleration och kraftpåverkan på huvudet jämfört med traditionella hjälmar. Detta då endast vid låga hastigheter (low velocity). Vid de testerna som undersökt smällar vid höga hastigheter (high velocity) såg man ingen skillnad mellan MIPS och traditionella hjälmar.

3. Man såg att Hövdingen presterade bättre jämfört med alla andra hjälmar på alla punkter som undersökts.

En stor nackdel även i den här litteraturöversikten är att flera av studierna som inkluderats i artikeln innehåller författare som på olika sätt är involverade i hjälmföretagen och där det finns ekonomiska intressen som kan påverka. Detta betyder (ännu en gång) inte att studieresultaten är felaktiga. Det är dock mycket lättare att lägga ett större förtroende till en vetenskaplig artikel om författarna själva inte är skaparna av produkten som ska utvärderas och jämföras med andra produkter.

SAMMANFATTNING

Trots bristen på vetenskapligt underlag bland en levande population (till exempel idrottslag, cyklister och liknande) så är det otroligt intressant med den nya hjälmtekniken som börjat växa fram. Många av studierna som är gjorda har flera svagheter, bland annat då resultaten mellan olika hjälmar verkar skifta mycket beroende på konstruktion av dockan och hastighet som använts vid testerna av hjälmarna.

Den mest lovande hjälmen för att minska alla former av accelerationer mot huvudet verkar vara Hövding, även om även denna är relativt lite studerad och inte heller fullt utvärderad vid riktiga cykelolyckor.

Kan de nya hjälmarna skydda bättre mot hjärnskakningar jämfört med hjälmar som för nuvarande använts inom amerikansk fotboll, ishockey eller cykelsporten? Detta vet man ännu inte och svaret kommer först växa fram om man ser (eller inte ser) en skillnad i antalet hjärnskakningar som sker inom olika idrotttslag och klubbar beroende på om deras spelare använder sig av en särskild typ av hjälmteknik.

Man har i dagsläget studerat huruvida olika hjälmar som används inom amerikansk fotboll kan resultera i olika former av skydd mot hjärnskakning beroende på hjälmens modell, ålder och fysiska skick. Hittills verkar ingen hjälm skydda bättre eller sämre än någon annan.

Kommer de nya hjälmarna prestera bättre inom amerikansk fotboll, ishockey eller cykelsporten?

Vi får vänta och se vad forskningen visar. Men just nu kan man varken säga JA eller NEJ.

VAD TROR JAG SJÄLV OM DE NYA HJÄLMARNA?

Jag brukar sällan tro varken det ena eller det andra förens tillräckliga bevis pekar på ett särskilt håll. Dock så HOPPAS jag av hela mitt hjärta att nyare hjälmar kan minska risken för hjärnskakningar inom idrotter där man bär hjälm samt inom vardagslivet för vanliga cyklister. Men som sagt, vi vet inte ännu om de faktiskt fungerar för att minska risk för hjärnskakning.

Datum
Kategori
Artikel
Choose language »